fredag, oktober 23, 2009

Stötande

Idag när vi hade sagostund och myste i soffan jag, Camilla och dagbarnen tänkte jag läsa dessa underbara böcker med så fint ritade bilder. Denna heter "Vem sover inte?" av Stina Wirsén. Vi lånade också "Vem är söt?" på biblioteket då vi var där i onsdags.
Vem är söt är en väldigt bra bok som visar att man inte kommer långt med att vara dum mot varandra. Så då tänkte jag att vi läser den andra som säkert också var bra. Jag läste och den börjar väldigt bra, mysig och fint ritad. Sen kommer vi till en sida där de två barnen äter middag, och vi ser då att pappan i bakgrunden dricker ett glas med en brustablett i, detta tyckte vi var väldigt roligt, lite konstigt men kul. vi fortsätter bläddra och sen, helt plötsligt! får jag en chock och slutar läsa. jag kände att det blev väldigt olämpligt även fast barnen inte förstår alls vad som hände i boken. På sidan står det "Men! Dom stora sover ju inte heller! Fast det är natt!" Mamma nalle har rosa näsa och pappa nalle har blå. Jag tyckte det här var en väldigt jobbig sida i boken, jag förstår inte vad som ska menas med det heller. Det känns som att det skulle vara ett skämt för vuxna som läser boken men vadå! vi försöker ju att inte ens säga ordet "skit!" i närvaro av ett barn. Varför då sätta en bild av två tecknade nallar som har sex i en bok för småttingar?
Stötande blev det för mig.
Idag var en väldigt bra dag! jag hade bara tre dagbarn och två for hem klockan två, så Camilla kom hit med sina två dagbarn hon hade. Det var väldigt mysigt.

2 kommentarer:

Jenny sa...

hahaha! men amanda, barn är väl inte dumma heller, det fattar de väl vad mammor och pappor gör när de inte sover! gulligt för mig, för om du bara visste så många andra olämpligheter man kan finna i barnböcker (pojkdominans, hudfärgdominans, könsdominans mm). andra grejer så otroligt mycket mer jobbigt och illavarslande att utsätta formbara barn med än det där fina. :))

Katarina sa...

Men Jenny, minns du inte när du läste "Navel fram och prutt där bak"? Fast jag tycker att det inte alls känns pinsamt när man läser för sina egna barn, speciellt inte när de är pyttesmå och inte har lärt sig att förknippa sånt där med skam.