Jag är hemma...

Och apwatrööt!

Jag förstår inte vad det är, jag kom hem, var glad och hela köret, blev bjuden på underbar middag hos mamma och pappa. Sen idag har jag jobbat mina timmar på jobbet och kom hem, det börjar bra, jag äter lunch. Men sen, jag vet inte vad som hände, jag känner mig låg och tänkte "jag sätter upp gardinerna, men de måste fållas först" det är fan det svåraste jag någonsin har gjort! jag ser bara ingen lösning på hur jag ska få den där J%&#¤$ kanten rak.

Så jag gick och la mig för att sova bort det svåra, i två timmar. Men jag är lika trött för det.
Nu har jag ätit en piggelin, men man blir inte piggelin bara för att glassen heter så.
Snart ska jag träffa Mira, hoppas det inte håller i sig tills dess eller att hon kan få mig sprudlande av lycka igen.